måndag 5 juli 2010

En enkel biljett tack.

Det borde finnas en knapp som gör att man kan ta en paus från livet.
Ett tryck och alla måsten, känslor och press, borta.
Har även önskat mig en spola fram knapp, men nu vill jag ha en paus knapp, för vet inte vad jag skulle spola fram till.

Känslan när du vill fly dig själv och du vet att hur mycket du än springer så kommer du inte bort. Hur mycket du än försöker gömma dig så finns det där och flåsar dig i nacken. Du hör stegen precis bakom dig, och naiv som du är så tror du att om du bara springer lite till så.
En kamp man ständigt förlorar.

Borde man inte lära sig av sina misstag? Var skedde den missen med mig? Men det är det där lilla hoppet, den jäveln som aldrig lämnar en. Och även om det är allt negativ som prentar sig in i minnet, så är det det där underbara som håller hoppet kvar.

Idioti.

1 kommentar:

  1. Ja tack - en pausknapp där man kan pausa ALLT och återkomma när man samlat tillräckligt med energi för att orka med dagen.
    Och du vet hur dom säger Kicki, hoppet är det sista som överger människan..
    Det reder sig nog ska du se, på ett eller annat sätt.
    Ta hand om dig själv tills dess, fokus på DIG och ingen annan.
    Kramis!

    SvaraRadera