En dag kvar

Till min lediga vecka! Japp, jag nojsar om det men ser så fram emot det (och för att jag inte har fantasi för en rubrik idag, jag hatar rubriker!)

Första natten som kattvakt gick väl helt okej. Sötnosen somna på mig, utsträckt över hela mig (han är så förbannat gullig så jag skulle kunna låta han ta hela min säng om han så vilja, och jag skulle kunna ta hans åkabil bur. Mitt i natten vaknade jag av ett jäkla oljud, katten försökte spegla sig eller något och tänkte smycka sig med mitt smyckes skrin. Halvsovande ropar jag; Men va faaan Tusse! (Tusse är min kisse som nu bor hemma med mamma, men snart är han borta eftersom lodjuret har tagit grannkatten)
Men Baghera var förlåten på morgonen när jag vaknade och hade han sovandes på min arm med huvudet på kudden.

Så om vi sammanfattar mitt liv. Katten Baghera på några månader är det häftigaste som händer i mitt liv just nu. Jag går runt i lägenheten och diskuterar allt jag gör med honom. Han följer med mig på toa. Han försöker äta från min tallrik. Han sitter och tittar på mig när jag duschar.
Så det är som att ha en karl i lägenheten igen. Har saknat det lite.